Detta ger mig ångest

Jag har precis börjat förstå vad jag gett mig in på. Jag har inget jobb och ingen inkomst. Hur i helvete ska jag ha råd att betala hyran, mat osv? Och när man läser dessa skräckexempel blir det plötsligt ännu värre. Jag hatar att inte ha något att göra om dagarna. Jag vill ut och jobba. Jag vill träffa folk här, lära känna nya människor. Jag söker jobb flera timmar om dagen. Skriver om mitt cv, skriver personliga brev. Har sökt över 100 jobb sedan jag kom hem i mars. Men alla som vågar sig på att lägga ut en jobb annons på ams blir säkert såpass nerringda och nerjmejlade att de är värre än i filmen Bruce almighty.
Har fått gå på två arbetsintervjuer varav en sa nej och av den andra väntar jag fortfarande på svar från. Jag håller tummarna så hårt att de knakar om dem att Glitter ska rädda mig ur denna misär. För vem vet om hur många månader jag får vänta tills jag får ut ersättning. Om jag ens får det.. Varje dag står det nya saker om de arbetslösa. Det är någon form av häxjakt på oss nu. Till och med på bussen hör jag folk prata om att det i princip är omöjligt att få jobb här. Jag har betalat skatt i 8 år nu och när jag för en gångs skull behöver hjälp av staten så hänger jag löst. Detta är fan inte mänskligt. De får väl anställa fler som jobbar med ansökningarna då. Så har de löst 2 av problemen. Nya jobb och folk får pengar i tid.

Detta fick mig rädd, väldigt rädd:

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article5018312.ab