En hemsk dag på ett tåg

Min tågresa idag måste ha vart den värsta tågresan jag vart med om, någonsin! Det börjar med att jag får reda på att det är fullbokat på tåget så det finns inga sittplatser. Vilket betyder att jag måste stå hela vägen till Stockholm. En resa på 4 timmar. Först försöker jag kolla om det kanske finns några senare tåg men eftersom det vart fotbollsmatch på Ullevi är det helt kört. Jag haffar iaf tåget i sista minuten (bokstavligen), jag var sååå nära på att skita i allt och åka hem igen. Jag sätter mig mellan vagnarna, ni vet där man går på och av. Iskallt.

Jag sitter säkert där i 45 min innan en tågkonduktör kommer för att se min biljett. Då säger hon att det finns 4 obokade platser i vagnen intill. Jippie tänker jag nu får jag åka ostört hela vägen till Sthlm iaf. Det börjar bra. Men dryga 30 min senare kliver det på en gubbe som verkligen stinker alkohol. När han lagt ut sitt bröte över hela platsen brevid mig samt att jag lite då och få får hans gitarr i huvudet, fiskar han upp en öl. Det stinker satans äckligt. Jag hatar öl!

Och som inte det vore nog sitter han och pratar för sig själv, non-stop med alla och ingen. Jag lyckas höra hans ölskrålande stämma genom mina hörlurar. Så intensiv är diskussionen han för med sig själv. Det är prat om att bomba kungahuset och riksdagen, ha aktiv dödshjälp till politiker, om att han blivit misshandlad av poliser, och en massa annat som jag inte vill veta. Egentligen tycker jag mest bara synd om honom, men egentligen inte, alkoholist ja visst det är en sjukdom och det bör man få hjälp med. Men problemet med folk som missbrukar är att de tror att de har allt under kontroll. Att det är världen som konspirerar mot dem och att de är de som lever som man borde. Själv tycker jag det är svagt att låta alkohol styra sitt liv ner i fördärvet, man ser väl att alla som bryr sig om en inte orkar tillslut? Att man förlorar allt som är viktigt?

När han dessutom börjar prata om att politikerna parasiterar på oss vanliga medborgare (visst jag tycker de får för mycket betalt för sina jobb) så undrar jag över hur han resonerar där? När han själv är bidragstagare. Han parasiterar ju på oss som har vanliga hederliga jobb och försörjer oss själva. Dock var han inte otrevlig eller försökte prata med mig. Jag önskar verkligen han tog tag i sitt liv istället för att fylla det med öl. För när allt kommer omkring är han ju en människa med tankar och känslor precis som jag. Kanske har han bara haft sämre förutsättningar? Det jag störde mig mest på var faktiskt stanken av öl.