BIO: Harry potter och dödsrelikerna del 2

Idag smäller det! Preimären för sista filmen med Harry Potter och gänget äger rum idag och mina förväntningar är skyhöga. Jag har läst Harry Potter sedan jag var i tonåren och det var kärlek vid första bokbläddret. Jag minns att jag såg hur mamma läste böckerna för min syster och en dag bestämde jag mig för att ta reda på what's all the fuss about Harry Potter. Jag fastnade direkt. Vilken underbar värld det var. Jag sträckläste alla böcker så fort de kom ut och sen kändes det extremt tomt när jag läst ut den sista boken..

Lilla syster min berättade att hon drömde om att få ett ugglebrev som sa att hon kommit in på Hogwarts. Så sött:) Sen när första filmen kom hade hon en crush på Rupert Grint som spelar Ron Weasley. Jag minns att hon hade affischer i sitt rum. Lilla systers första idol. Själv var jag väl en 13-14 år och lite för gammal för att ha en crush på Harry, Ron eller någon annan av karaktärerna. Haha.. små 10-åriga barn. Tänk att de spenderat 10 år av sina liv med att spela in dessa filmer. Själv känns det som man följt med en bit på resan och sett dem utvecklas. Från att ha vart tafatta barn som spelat halvkasst till att bli fullfjädrade skådespelare och omtyckta av flera generationer. Jag tror inte att folk som inte vuxit upp med böckerna och filmerna kan förstå hur bitterljuvt det känns när det är slut på väntan i och med den sista filmen. Det känns så fantastiskt roligt och sorgligt på samma gång.

Update 00.21: Jag ÄLSKADE den!! Verkligen. Ett fantastiskt slut på en episk saga. Det är som sagt bitterljuvt att det är över. Jag har iofs inte smält detta faktum ännu. Jag vet ju visserligen hur den slutade när sista boken kom ut 2007 men ändå man hade filmerna att klamra sig fast vid. Jag minns hur tom jag kände mig när jag läst sista sidan i boken. Jag hade ett maraton med filmerna för att fylla tomrummet. Hur ska jag nu fylla det? Johanna, ska vi se om sista filmen när jag kommer till Stockholm i Augusti?